Det här är förmodligen det sista jag skriver här hemma i Sverige. Nästa gång befinner jag mig alltså i USA! Känns lite konstigt, men oj så bra det känns på samma gång :)

De senaste två dagarna har jag sagt hej då till mina kompisar och släkten. Fick en jättefin berlock av Therése, Emma och Veronica. Man kunde öppna den och inuti var det foton på de tre :) Madeleine hade gjort en egen liten fotobok med bilder på oss allihop. Kommer absolut inte att glömma er tjejer!

Idag kommer det jobbigaste avskedet, nämligen min familj. Vet inte hur jag ska beskriva känslan som jag har just nu, så jag låter bli att ens försöka.

Det jag egentligen vill säga är att jag kommer att sakna er alla jättemycket! Tack för att ni finns här för mig och att ni uppmuntrar mig till att åka. Utan er skulle jag inte vara den jag är idag. Så tack! Ni ska inte behöva gå och undra vad jag gör där borta, utan jag kommer att hålla er uppdaterade. Var så säkra på det.

All kärlek till er!

Nu är jag riktigt nervös inför resan! Hur ska det här gå?

Igår började jag att packa på riktigt och kom fram till att jag inte klarar mig på 1 väska, utan jag måste ha 2. Plats har jag, men grejen är att det väger så mycket och någon övervikt vill jag inte ha. Tror att det kostar 40 €/kg, vilket blir dyrare än att betala för en extra väska. När jag väl hade packat klart i mina 2 resväskor så känner jag mig lättad och kan glatt åka iväg till min syster för att se på film. Några timmar senare kommer jag hem och pappa säger att vi har ett litet problem. Attans! Den ena väskan som vi hade köpt var för stor och eftersom jag ska checka in ett till bagage så skulle jag kunna få betala 300 € för den istället för 40 €, eftersom den andra väskan var större än 158 cm. Därför ska pappa försöka byta tillbaka den köpta väskan mot en storlek mindre. Vill inte riskera någonting. Så problemet är nog löst nu! :)

Hittills idag har jag handlat inför kvällens avskedsmiddag. Mina bästa tjejkompisar kommer hit och det ska bli så kul :) Ska skriva dit min värdfamiljs adress och sådär på resetagsen som jag fått av Cultural Care. Sen blir det att börja förbereda inför kvällen. Jag ska också fixa frågor till tipspromenaden för Lördagens avskedsmiddag, som ska handla om mig :)

Känns hur overkligt som helst att tänka att: "På Måndag lämnar jag Sverige i 1 år för att bo i ett främmande land och hos personer som man aldrig har träffat". Men det är så det är och jag längtar otroligt mycket, samtidigt som det är lite sorgligt.

Tiden går så snabbt, snart sitter jag på flyget på väg till New York City och säkert undrar: "Vad är det jag håller på med?". Just nu vet jag att det är det här jag vill och ska göra! Att det bara är 5 dagar kvar känns väldigt konstigt och otroligt. Jag kan knappt tro att det är sant.

Jag har kommit ganska så långt med packningen, men jag har endast bara tagit fram det och inte lagt ner det i väskorna. Idag får vi se hur mycket jag hinner med, ska nämligen klippa mig och sen fotograferas på The Studio med min syster. Det ska bli riktigt kul! Kommer att bli ett fint minne att ta med till USA :)

Det pirrar i magen lite emellanåt och jag försöker att tänka positivt, som att säga till mig själv att: "Jag kommer inte att vara borta för evigt, utan jag kommer att komma tillbaka". Det blir samtidigt svårt när min familj säger hur tråkigt det är att jag ska åka, men att de samtidigt är glada att jag ska iväg. Men de vill bara mitt bästa!

Jag känner att jag måste åka iväg, något måste hända i mitt liv just nu. Självklart är jag lite rädd att de här hemma ska glömma bort mig, men samtidigt så vet jag att de inte kommer att göra det.

Livet är alldeles för kort för att vara osäker, man måste våga!

Nu är det riktigt nära! Resväskan och presenterna är köpta, är mycket nöjd :) Den kommande veckan kommer att bestå av packning, färgning & klippning av håret, fotografering på The Studio med min syster och avskedsmiddagar. Sen en massa hej då, eller som man egentligen ska säga: Vi ses snart! För det är inte ett "hej då" för evigt, utan jag kommer tillbaka.

Idag fick jag prata med min framtida värdbarn i telefon. Det var riktigt roligt :) De verkar vara supersöta! Jag är fortfarande nervös, vet inte vad jag är nervös över egentligen men det pirrar i magen ska jag säga!

Nu får vi se om jag klarar av packningen. Lycka till, haha!

Lite mer än 1 vecka kvar och nu börjar nervositeten att krypa fram. Det är nu som jag har förstått att nästa vecka är sista veckan i Sverige, HJÄLP!

Igår satt jag och skrev ner allt jag ska göra nu innan jag åker och när jag ska göra det. Hoppas att jag inte har glömt bort något viktigt. På schemat idag är det storstädning av rummet som gäller och köpa det mesta till packningen. Har bestämt mig för att lämna ytterligare lite kläder hemma. Jag har nämligen hittat flera köpcentrum där jag ska bo i USA och det finns många bra klädaffärer där :)

Imorgon, lördag, är det premiär för Melodifestivalen :D Kommer få titta på 2 deltävlingar här hemma i Sverige och resten av tävlingen får jag titta på genom svtplay (ett måste). Imorgon ska jag hem till min underbara syster för att se den första deltävlingen. Vi ska vara finklädda och dricka paraplydrinkar, haha! Kommer sakna henne otroligt mycket! Men vi har klarat det en gång tidigare så vi ska klara det den här gången också. Sen är det hennes otroligt söta katter, som jag för övrigt vill packa ner i resväskan ;) de kommer jag sakna!

Det är många som jag kommer att sakna, men de blir nämnda i nästakommande inlägg.

Idag är det 2 veckor kvar tills jag lämnar Sverige. Lite konstigt känns det, men det ska samtidigt bli så roligt. Jag ser det här som mitt livs äventyr för jag vet att jag antagligen inte kommer att göra något liknande igen i mitt liv. Jag ser fram emot att träffa de tre tjejer som jag ska flyga med från Arlanda och en till svensk tjej som hoppar på flyget från Frankfurt. Att sedan få träffa värdfamiljen och de tjejerna som jag har kommit i kontakt med som bor i närheten där min värdfamilj bor kommer bli fantastiskt roligt.

Nervositeten har inte kommit än och jag tror att det beror på att jag känner en sådan glädje över att träffa alla i USA. Jag är superglad för att jag slipper flyga själv, utan att jag har någon att prata med :)

Den här veckan ska jag börja med packningen, köpa allt som jag behöver ha med mig och sedan planera mina två avskedsmiddagar. Det kommer att bli läskigt att lämna alla här hemma i Sverige, men jag vet att de kommer att finnas kvar den dagen jag kommer hem igen.